Innehåll
Situation
Utifrån min tolkning utspelar sig dikten inte på någon specifik plats men i delar av texten nämns det olika föremål och fenomen som finns ute i naturen, bland annat blixtar, berg, ek och skurar. Jag ser inte detta som en beskrivning av en plats vilket det hade kunnat vara, exempelvis då en skog, utan istället vill diktjaget förmedla känslor och ett budskap utifrån en händelse som påverkat diktjaget. Händelsen kan tolkas som negativ då dikten är skriven på ett sorgset sätt med en dyster ton. Dikten är inte skriven för att den ska kunna tolkas som det står rakt av i texten utan diktjaget har använt sig av indirekta symboler för att sätta ord på sina känslor, i detta fallet sorg och förnedring.
Gräsets sång skrev Karin Boye 1927 och vid det laget hade hon inte kommit ut med sin homosexualitet än. Hennes lyrik var därför ett sätt att uttrycka sina känslor på då hon kämpade dagligen med kampen mot hennes inre demoner. Boye var under större delen av sitt liv deprimerad och hon fick aldrig svar på det hon sökte. I dikten skriver hon "Min rot är fäst i döden, i det multnades bo." och det tyder på att hon hade tankar på döden redan då.
Motiv och tema
Dikten handlar om hur diktjaget känner på grund av en händelse som inträffat. Hon inleder dikten som att något tyngt henne men nu är det dags att gå vidare. Ett exempel är att hon skriver "jag hör i morgonsuset med bävan livets eviga budord: 'Glöm!'" och det kan tolkas som hennes inre röst som säger åt henne att glömma något som har hänt. Precis så är det för många i verkliga livet, när man mått dåligt över något under en längre tid når det en viss gräns där man sedan känner att man måste ta tag i det och gå vidare. Boye skriver även "...men starkare än båda ur vintrarnas våda står jag i tusen vårar upp, odödlig och vek." vilket kan tolkas som att trots allt det negativa, tar hon sig ur det starkare än vad hon var innan. Sammanfattningsvis vill dikten förmedla det kan vara jobbigt att ta tag i jobbiga situationer och gå vidare men det kan komma något bra ur det onda vilket kan göra en starkare. När hon skriver "Min rot är fäst i döden, i det multnades bo" tolkar jag det som att hon fortfarande deprimerad trots att hon gått vidare och att hon ständigt stöter på olycka i sitt liv, därav roten som är fäst i döden.
Känsla
Hon har använt sig av metaforer och indirekta symboler där dikten i helhet står för något annat än vad som sägs. Genom dessa förmedlar hon underliggande känslor och ett budskap vilket ger dikten ett större djup och läsaren tvingas tänka efter på vad de egentligen läst. Inledningen känns väldig tung och bär med sig den dystra känslan genom hela dikten. Trots att hon skriver att hon tar sig ur situationen starkare får jag uppfattningen av att hon fortfarande mår dåligt och att det varit en tung period. Dikten blir seriösare mot slutet när hon skriver om döden då det är något allvarligt och det är svårt att avgöra vad det är hon egentligen menar.
Utifrån min tolkning utspelar sig dikten inte på någon specifik plats men i delar av texten nämns det olika föremål och fenomen som finns ute i naturen, bland annat blixtar, berg, ek och skurar. Jag ser inte detta som en beskrivning av en plats vilket det hade kunnat vara, exempelvis då en skog, utan istället vill diktjaget förmedla känslor och ett budskap utifrån en händelse som påverkat diktjaget. Händelsen kan tolkas som negativ då dikten är skriven på ett sorgset sätt med en dyster ton. Dikten är inte skriven för att den ska kunna tolkas som det står rakt av i texten utan diktjaget har använt sig av indirekta symboler för att sätta ord på sina känslor, i detta fallet sorg och förnedring.
Gräsets sång skrev Karin Boye 1927 och vid det laget hade hon inte kommit ut med sin homosexualitet än. Hennes lyrik var därför ett sätt att uttrycka sina känslor på då hon kämpade dagligen med kampen mot hennes inre demoner. Boye var under större delen av sitt liv deprimerad och hon fick aldrig svar på det hon sökte. I dikten skriver hon "Min rot är fäst i döden, i det multnades bo." och det tyder på att hon hade tankar på döden redan då.
Motiv och tema
Dikten handlar om hur diktjaget känner på grund av en händelse som inträffat. Hon inleder dikten som att något tyngt henne men nu är det dags att gå vidare. Ett exempel är att hon skriver "jag hör i morgonsuset med bävan livets eviga budord: 'Glöm!'" och det kan tolkas som hennes inre röst som säger åt henne att glömma något som har hänt. Precis så är det för många i verkliga livet, när man mått dåligt över något under en längre tid når det en viss gräns där man sedan känner att man måste ta tag i det och gå vidare. Boye skriver även "...men starkare än båda ur vintrarnas våda står jag i tusen vårar upp, odödlig och vek." vilket kan tolkas som att trots allt det negativa, tar hon sig ur det starkare än vad hon var innan. Sammanfattningsvis vill dikten förmedla det kan vara jobbigt att ta tag i jobbiga situationer och gå vidare men det kan komma något bra ur det onda vilket kan göra en starkare. När hon skriver "Min rot är fäst i döden, i det multnades bo" tolkar jag det som att hon fortfarande deprimerad trots att hon gått vidare och att hon ständigt stöter på olycka i sitt liv, därav roten som är fäst i döden.
Känsla
Hon har använt sig av metaforer och indirekta symboler där dikten i helhet står för något annat än vad som sägs. Genom dessa förmedlar hon underliggande känslor och ett budskap vilket ger dikten ett större djup och läsaren tvingas tänka efter på vad de egentligen läst. Inledningen känns väldig tung och bär med sig den dystra känslan genom hela dikten. Trots att hon skriver att hon tar sig ur situationen starkare får jag uppfattningen av att hon fortfarande mår dåligt och att det varit en tung period. Dikten blir seriösare mot slutet när hon skriver om döden då det är något allvarligt och det är svårt att avgöra vad det är hon egentligen menar.